[{"id":"1","persistentCategoryId":"137","number":"1","name":"Ljus lager","description":null},{"id":"17","persistentCategoryId":"138","number":"2","name":"M\u00f6rk lager","description":null},{"id":"18","persistentCategoryId":"152","number":"3","name":"Mild ale","description":"En tydlig maltighet och l\u00e5g alkoholhalt karakt\u00e4riserar\r\nmajoriteten av \u00f6len denna huvudklass, undantaget Engelsk Ordinary Bitter som ska ha en tydlig humlekarakt\u00e4r som det mest framtr\u00e4dande. Humledoft och smak f\u00f6rekommer ocks\u00e5 bland \u00f6vriga i huvudklassen, men d\u00e5 utan att dominera. Beskan upplevs som l\u00e5g till medium och maltsmaken \u00e4r varken br\u00e4nd eller rostad. J\u00e4sningskarakt\u00e4ren \u00e4r fruktig men i \u00f6vrigt ren utan kryddiga eller fenoliska inslag. Generellt \u00e4r dessa ale l\u00e5gt kolsyrade. L\u00e4mplig serveringstemperatur \u00e4r k\u00e4llarsval, 12-15 ˚C."},{"id":"23","persistentCategoryId":"153","number":"4","name":"Karakt\u00e4rsfull ale","description":"En relativt kraftig ale, d\u00e4r malt, humle och\r\nalkohol samverkar utan att n\u00e5gon dominerar.\r\nTorrostade men ej br\u00e4nda malttoner \u00e4r vanliga\r\nbland \u00f6len i denna kategori, detta g\u00e4ller dock\r\ninte pale ale som bryggs med ljusa maltsorter.\r\nJ\u00e4skarakt\u00e4ren \u00e4r ren och fruktig, fenoler och\r\nkryddiga toner ing\u00e5r ej. \u00d6len i denna kategori\r\n\u00e4r medium kolsyrade och en l\u00e4mplig serveringstemperatur\r\n\u00e4r 8-12 ˚C."},{"id":"24","persistentCategoryId":"154","number":"5","name":"Kraftig ale","description":"Dessa ale \u00e4r utm\u00e4rkande fylliga i arom och\r\nsmak och ofta vin\u00f6sa. Alkohol \u00e4r en del av\r\nkarakt\u00e4ren. De \u00e4r kraftfulla ale med en eller\r\nflera dominanta egenskaper. Ofta f\u00f6rekommer\r\nkomplexa fruktiga inslag fr\u00e5n j\u00e4sningen och\r\n\u00e4ven tydliga h\u00f6gre alkoholer. Karakt\u00e4ren \u00e4r\r\ndock inte kryddig eller fenolisk."},{"id":"6","persistentCategoryId":"142","number":"6","name":"Vete\u00f6l","description":null},{"id":"28","persistentCategoryId":"155","number":"7","name":"Mild Stout\/Porter","description":"Porter \u00e4r en av tidigast omn\u00e4mnda \u00f6ltyperna.\r\nDagens porter och stout \u00e4r i de allra flesta\r\nfall helt andra produkter \u00e4n den porter som\r\nbryggdes i London under storhetstiden p\u00e5\r\n1700- och 1800-talet. D\u00e5 var porter k\u00e4nd som\r\nen stark, brun, r\u00f6kig och syrlig dryck. Stout\r\nurskildes fr\u00e5n b\u00f6rjan som en alkoholstarkare\r\nvariant n\u00e4r portern blev allt svagare. I dag kan\r\nstout karakt\u00e4riseras genom sin tydligt br\u00e4nda\r\noch beska, ofta torra och lite syrliga profil,\r\nmedan porter har en mjukare framtoning och\r\nlutar \u00e5t det chokladigt maltiga. Under senare\r\ndelen av 1900-talet kom dessutom varianter av\r\nporter och stout med tydliga humletoner i doft\r\noch smak, f\u00f6rst fr\u00e5n mindre bryggerier i Nordamerika.\r\nKommersiella bryggerier kallar ofta\r\nsin m\u00f6rka \u00f6l f\u00f6r olika varianter av porter och\r\nstout helt godtyckligt. Samma \u00f6l kan heta porter\r\ni vissa l\u00e4nder och f\u00e5 stout p\u00e5 etiketten n\u00e4r\r\ndet s\u00e4ljs i andra, helt och h\u00e5llet beroende p\u00e5\r\nvad som \u00e4r mest g\u00e5ngbart."},{"id":"29","persistentCategoryId":"156","number":"8","name":"Kraftig Stout\/Porter","description":null},{"id":"9","persistentCategoryId":"145","number":"9","name":"Belgisk och fransk ale","description":"Fr\u00e5n Belgien och Nordfrankrike h\u00e4rstammar \u00f6ltyper med en variationsrikedom utan motstycke i v\u00e4rlden. H\u00e4r m\u00f6ter man allt fr\u00e5n svag, maltig ale till stark, torr trappist\u00f6l och syrlig, stalldoftande lambik. H\u00e4r har ocks\u00e5 gamla bryggeritekniker s\u00e5som spontanj\u00e4sning \u00f6verlevt in i modern tid. M\u00e5nga bryggare talar hellre om sitt \u00f6l i konstn\u00e4rliga termer \u00e4n om typer och klassificeringar. Belgisk och fransk ale \u00e4r vanligtvis mycket l\u00e4ttdrucken \u00e4ven i de fall alkoholstyrkan \u00e4r h\u00f6g. Ett gemensamt drag \u00e4r n\u00e4mligen att \u00f6let oftast \u00e4r v\u00e4l utj\u00e4st och d\u00e4rf\u00f6r har l\u00e4tt kropp och liten rests\u00f6tma. Inte s\u00e4llan varmj\u00e4ses \u00f6let med de f\u00f6r regionen s\u00e5 karakt\u00e4ristiska j\u00e4ststammarna, som ger upphov till fenoliska och fruktestriga dofter och smaker. J\u00e4stemperaturen ligger vanligtvis mellan 24 och 29 grader. Ett annat s\u00e4rdrag \u00e4r att upp till 20% av extraktet kan utg\u00f6ras av ljust eller m\u00f6rkt socker i fast eller flytande form. Detta underl\u00e4ttar utj\u00e4sning och bidrar till smak och f\u00e4rg. Belgisk och fransk ale \u00e4r ofta rej\u00e4lt kolsyrad och har ett kraftigt skum. Den har s\u00e4llan utpr\u00e4glad humlekarakt\u00e4r. Normalt b\u00f6r endast europeisk kvalitetshumle anv\u00e4ndas."},{"id":"12","persistentCategoryId":"146","number":"10","name":"Syrliga \u00f6l","description":"F\u00f6re den industrialiserade \u00f6lbryggningens mikrobiologiska kontroll var det vanligt att \u00f6l blev syrligt med lagring, men idag \u00e4r kommersiellt syrligt \u00f6l en raritet. I Belgien fortg\u00e5r dock traditionen med spontanj\u00e4sning av \u00f6l. Vid spontanj\u00e4sning tills\u00e4tter bryggaren ingen j\u00e4skultur, utan l\u00e5ter j\u00e4st och bakterier fr\u00e5n luften starta j\u00e4sningen. Detta ger ett syrligt \u00f6l med stor komplexitet. En annan metod \u00e4r att bryggaren tills\u00e4tter andra mikroorganismer \u00e4n en vanlig \u00f6lj\u00e4st, Saccharomyces cerevisiae. Andra typer av j\u00e4st eller mj\u00f6lksyrabakterier \u00e5stadkommer d\u00e5 den syrliga karakt\u00e4ren. Ett tredje s\u00e4tt att erh\u00e5lla syrlighet \u00e4r att lagra det utj\u00e4sta \u00f6let en l\u00e4ngre tid i tr\u00e4fat d\u00e4r syrabildande mikroorganismer kan tr\u00e4nga in."},{"id":"30","persistentCategoryId":"147","number":"11","name":"Special\u00f6l","description":"Klass D-J avser klasiska \u00f6ltyper som ej finns upptagna under annan huvud- eller underkategori. Andra typer kan f\u00f6rekomma. Specificera p\u00e5 bryggprotokollet vilken typ som avses samt g\u00e4rna en referens till literatur och\/eller till ett kommerciellt exempel."}]